Varför skulle jag anlita en konsult? Har du någonsin ställt dig den frågan eller kanske diskuterat det med någon annan? Det är väl ingen orimlig fråga, eller hur? Visst, jag kan väl inte vara den enda företagsledaren som inte ser värdet i att ta in en utomstående till mitt företag för att få höra om allt som är fel eller kanske hur man kan sköta verksamheten ”bättre”... eller hur?
I själva verket är det här en utmärkt fråga, eftersom den bör leda till en noggrann och genomtänkt sökning efter svaret – där man väger in alla ”för- och
nackdelar”, ”fördelar och nackdelar” samt ”pluss och minus” när man letar efter en resurs som ska tillföra mervärde till verksamheten.
Kanske är det slutgiltiga svaret att det inte är meningsfullt att betala någon för att göra något som vi borde kunna klara av internt. Å andra sidan kanske svaret är att vi faktiskt inte har varken tid eller kompetens att ta itu med de saker som behöver åtgärdas, och att en extra resurs skulle kunna tillföra ett enormt mervärde.
Utmaningen ligger i att objektivt söka efter svaret – med det tydliga och obegränsade målet att hitta det rätta svaret, snarare än att bara genomföra en ytlig analys som syftar till att rättfärdiga varför vi inte behöver ”söka hjälp utifrån”.
Vi inser att det i vissa fall kanske inte är rätt lösning att anlita extern hjälp, medan det i andra fall är helt rätt beslut. Hur avgör vi objektivt vilket som är vilket?
Sanningen är att det inte finns någon garanti för att anlita en konsult innebär en mirakulös lösning på alla problem. Att anlita rätt konsult kan dock ge flera fördelar för företaget – ett nytt perspektiv, en opartisk syn på situationen eller en ärlig och rak analys av de alternativ som står till företagets förfogande. Min erfarenhet genom åren har visat att värdet av en ”utomstående” kan vara oändligt stort, inte bara i ekonomiska termer utan också när det gäller de insikter som en person kan tillföra organisationen.
Så, vad är det som gör en konsult till den rätta konsulten? Det här är kanske den svåraste delen av beslutsprocessen.
Det är uppenbart att konsulten måste vara en god kommunikatör, ha nödvändig kunskap och bakgrund inom det aktuella området, ha god kontakt med det interna team som hen ska samarbeta med samt ha de resurser som krävs för att fullt ut genomföra den lösning som fastställs. Det är viktigt att notera att vissa inom det interna teamet kan uppfatta konsulten som ett hot och kanske inte är särskilt samarbetsvilliga, åtminstone i början. Ledningens förmåga att snabbt identifiera – och hantera – dessa ”motståndare” kommer att ha en betydande inverkan på resultatet av uppdraget.
Att anlita en konsult är inte ett tecken på bristande kompetens eller en kritik mot organisationens medarbetare. Det är ett erkännande av att ett perspektiv utifrån kan vara oerhört värdefullt och belysa områden där vi kan förbättra oss.
I verkligheten löser konsulter sällan problem på egen hand. En bra lösning kräver ett samarbete mellan alla inblandade – konsulten, företagsledningen och de anställda. När alla är inriktade på ett tydligt syfte och arbetar i samförstånd för att uppnå ett specifikt mål, dyker ofta lösningarna upp av sig själva.
För att vara helt ärlig: jag är konsult, och jag är fast övertygad om att rätt konsult – som arbetar i rätt miljö och med rätt stöd – kan tillföra värde till vilket företag som helst. Innan jag började inom konsultbranschen anlitade jag många konsulter, vilket visade sig vara ett rent slöseri med tid och pengar. Men det fanns också de som tillförde ett fantastiskt värde till vårt företag. Vad är skillnaden mellan framgångsrika uppdrag och de som inte gick så bra? Allt handlar om att tydligt förstå varför konsulten anlitas, identifiera rimliga och uppnåbara mål samt fastställa en gemensamt förstådd och överenskommen väg framåt.
Så, tillbaka till den ursprungliga frågan – ”Varför skulle jag anlita en konsult?” Kanske för att det är det rätta svaret på en annan fråga: ”Hur kan vi förbättra vår verksamhet på det mest effektiva och ändamålsenliga sättet, med hänsyn till de interna resurserna, andra initiativ och det tillgängliga kapitalet?”
